Dagen i skolan jag gruvande mig för blev en av dom mest givande på länge !

Efter en fantastiskt föreläsning av en otroligt inspirerande kvinna från Fonus i Åkersberga blev jag ännu mer fascinerad av döden, vilket yrke dom har, dom uppfyller en människans sista önskan innan man begravs och lämnar jordelivet för ett annat och ett liv i ro enligt min tro, wow vilken uppgift!

Att jobba på en begravnings byrå är nog absolut inte så pjåkigt ändå, inte heller i arbetet med människor i livets slutskede,framför allt inte som kristen!

 

Döden för mig är riktigt tung, förmodligen för man förlorat en del alldelens för tidigt och förmodligen för mamma har varit nära den fler gånger än vad jag orkar räkna, rädslan blir så stor !

 

Man ska inte behöva se sin vänner i kistan på det sätten jag gjorde, både lukt och syn är sådant som sitter djupt kvar hos mig och därför blir döden så mkt svårare när den har visat mig att den inte alltid sker naturlig!

Nästa kurs som kommer nu nästa vecka innebär 10 veckor om döden, där kommer jag verkligen få jobba med mycket hos mig själv och det är bra, för livet går vidare och jag måste våga snudda på det som gör ont !

 

Den naturliga döden är ju vacker och en av dom speciellaste tillfällena man kan möta, kanske inte alltid som anhörig men som personal !

 

Tänker på alla dem tillfällen jag suttit bredvid och hört när sista andetaget tas och handen släpper min inom mina jobb, det som händer i rummet just där och då går inte att beskriva, det är ett otroligt heligt tillfälle och går absolut inte att förklara egentligen, mäktigt, sorgligt men så vackert !

 

Vi föds, vi lever, vi dör och när själen är redo lever vi vidare !

 

Jag har bestämt mig för att fylla i det vita arkivet och efter denna dag förstår jag verkligen hur viktigt det är !

Donera mina organ gjorde jag redan när jag va 16 år, för mig va det en självklarhet !

Men resten?

Klädsel ?

Plats?

Hur?

Allt sådant som mina närmaste inte ska behöva ställas inför !

Låter kanske illa men egentligen varför ?

En dag dör vi alla och lika väl som vi planerar allt och lite till när någon föds, varför ska vi inte våga tänka hur vi faktiskt vill ha det när vi dör?

 

För vissa kanske det inte spelar någon roll men för andra gör det faktiskt det och det är viktigt att prata om eller åtminstående skriva !

Vågade faktiskt prata om döden med mamma igår och det va inte så farligt trots allt, tänkte mer i banorna att den dagen det händer ska hon ju självklart få ha det som hon vill och inte som vi tror eller som vi tycker !

 

Nej döden har fastnat i min skalle dessa dagar och det är kanske inte så konstigt ??!

Norrtäljes nya bårhus va riktigt fint och modernt, anpassat för mer religioner än bara den kristna och det gillar jag skarpt !!

 

Dock måste jag erkänna att en begravningsbyrå är otroligt mycket trevligare  än ett bårhus !!

Kallt och sterilt och när vi går in i kylrummet och 18 personer ligger på dessa "brickor" dom så fint vill kalla det fick jag ont i varje ben i kroppen !

Ligga där på dessa stela,hårda brickor/bårar med ett lakan över sig, snacka om att längta ner i en mojjig kista !!

Jag hoppas mina anhöriga när dagen är kommen läser i mina papper att förutom mina sköna mjukis kläder ska jag ha raggsockor och en mysig pläd, om inte jag får det kommer dom aldrig få en lugn stund, jag kommer se till att både jag och mina "himmelska" vänner snor varje filt och raggsockor dom har och äger ! 

 

Något annat som fascinerade mig var att man fick se rummet och verktygen man andvänder för att spruta in ca 3 liter formalinlösning i den avlidens kropp för att bromsa förruttnelse processen och för att fylla ut dem delar som "förtvinar" !

Så anhöriga får en sån bra syn som möjligt och ett så vackert sista farväl det går, tänk vad mycket jobb det finns som fyller en sådan otroligt funktion som man i vanliga fall inte ens tänker på ??

 

Döden är verkligen lika med en grymt skräck blandad förtjusning !

 

Minns en gammal tant jag vårdade för flera år sedan som sa till mig att hon absolut inte var rädd för döden och att döden sårar enbart dem som lämnas kvar och hennes ord följer mig ofta !

 

BLESS /J